I går var vi tvungna att åka till sjukhuset igen med Ida för hon har haft så ont i hälen i det skadade benet. Alla ville ta det säkra före det osäkra så vi fick en tid med kort varsel och gipset plockades bort för att kunna se ordentligt. Hälen var lite röd men det var inget sår och det såg bra ut i övrigt, tack o lov.
Efter undersökning så gipsades benet om med samma fina rosafärgade gips. Så himla fräscht och skönt med ett nytt gips. Det gamla som hon har haft i 3,5 vecka började bli lite skitigt.
Gipset sågades av på båda sidorna av benet innan det lyftes bort och ”strumpan” som är under gipset klipptes upp. Så nu har vi tjuvtränat på det innan det är dags för den riktiga omgipsningen om två veckor. Sedan är det dags för avgipsning ytterligare två veckor efter det. Tror ni vi har nedräkning?
Det var en nervös Ida som låg på britsen utan gips, hon var så himla rädd att det skulle göra lika ont som förra gången. Hon glömde nästan att andas för hon var så rädd. Men det gjorde inte alls nå ont, så förmodligen har det börjat läka ihop som det ska.
Det kändes konstigt att se benet utan gips och även jag var lite nervös. Det är ju faktiskt väldigt tryggt med ett hårt gips runt benet.